fredag 29 mars 2013

Lite bajs i brevlådan?

Läste på Flashback - ja, jag läser där ibland för att få en uppfattning om vad som är aktuellt och vad folk vill diskutera just nu. Det diskuteras verkligen allt mellan himmel och jord. En hel del vädrar sina stenåldersåsikter där angående samhället och sin medmänniskor. Kanske är de själva pressade i samhällsklimatet, kanske känner de sig ständigt ifrågasatta, kanske har de bara en dålig dag. Jag hoppas åtminstone det när jag läser deras inlägg. Finns ju också annars möjligheten att en del av dem faktiskt inte har alla hästar hemma i stallet. "Lyset är tänt men ingen är hemma".
Det är nästan så att man hoppas på det sistnämnda när man läser inläggen om aktuella rättsfall, och speciellt om det gäller brott mot kvinnor. För det är faktiskt så, precis som jag skrev i mitt förra inlägg, att förbannat mycket ansvar hamnar på kvinnornas axlar. Det är mycket snack om att "hon borde inte ditt" och "hon skulle inte ha datt", och har kvinnan något attribut av något slag, så heter det att "man vet väl hur såna är".
"Hon ville det" är ett klyscha och ett skämt för många, men på Flashback, där ingen censurerar åsikter (om de inte är hot osv) så är det ofta en sanning. Samma sak förkommer säkert i massor av andra mer eller mindre dolda forum, och vi vet redan att många kvinnor som visar sig i det offentliga rummet får tips om vad de behöver, eller behöver göra, för att bli "riktiga" kvinnor.
Ja, jag blir provocerad. Ja, jag blir frustrerad. Ja, jag blir jävligt arg.
Det borde faktiskt alla bli när någon får bajs intryckt i brevlådan, blir förföljd, får dödshot riktade mot sig själv eller sina barn eller direkta uppmaningar om olika sexuella aktiviteter - varenda jäkla dag. För det ÄR INTE OK.
Och jag tror att det dels handlar om vad vi lär våra töser OCH våra pojkar. Ingen kille ska växa upp och tro att det finns kvinnor som är hans egendom att göra vad han vill med. Ingen kille ska växa upp och inbilla sig att han är förmer än en tjej. Ingen tjej ska växa upp och lära sig att hon måste vara oskuld tills hon gifter sig, eller att mannen självklart är den som bestämmer i samhället, på jobbet, eller hemma. Där kan vi föräldrar göra en stor insats.
Sen handlar det här naturligtvis också om små, ynkliga män(niskor) som behöver trycka ner andra för att försöka höja sig själva. Som tyvärr inte vet något annat sätt att öka värdet på sig själva, vilket är tragiskt bara det. Som känner att de måste försöka höja sin egen status som riktiga karlar, fast de inte har en jäkla aning om vad en "riktig" karl är. De tycks ofta vilja tro att det har något med snoppen att göra, och det pekar bara än mer på hur enkelspårig tankeverksamheten är. Och jag kan inte låta bli att tycka synd om dem. För om det finns några förlorare i den här historien, så är det just dessa rädda, osäkra män(niskor).

fredag 8 mars 2013

Internationella kvinnodagen

Idag är det den internationella kvinnodagen, vilket såklart är en dag att fira! Jag tror jag ska köpa en flaska rosa champagne. Har just tittat på Bianca och Tiffany Kronlöfs video på Youtube, och känner mig stridlysten. Att den här dagen behövs är självklart, för kvinnors rättigheter är inte självklara och behöver alltid lyftas. I Indien och andra tredjevärldenländer pågår ständigt saker mot kvinnor och flickor som är fullkomligt fruktansvärda och som inte gärna kan kan gå under andra beteckningar än folkmord, tortyr, utnyttjande, ständig nedprioritering. Och detta inte för annan orsak än att de drabbade är just av kvinnligt kön.
Men vi ska inte luta oss tillbaka, för sådant händer också här. Nästgårds. I mörka gathörn. I upplysta konferensrum. Kanske hemma hos någon du känner.
Det jag alltid retat mig så förbannat på är själva budskapet som pumpas in i alla töser per automatik: var beredd, se dig om, ta en upplyst väg, planera, fundera på om du kan springa i höga klackar, gå på självförsvarskurs, kolla handväskan om det räcker med ett överfallslarm, en sprejburk eller kanske ett knogjärn. Om nån kallar dig hora, så kollar du kanske nervöst på din klädsel. Du, flicka lilla, har ansvaret. Samma visa när det gäller t ex lönen. Har du mindre än alla dina manliga kollegor, så är det nog ditt eget fel. Jag kan räkna upp en hel del tillfällen då jag upplevt orättvisor som sannolikt bara hänt för att jag är tjej. Det handlar till exempel om händelser av utsatthet, om tillmälen, om lön. Inga märkvärdigheter, men jag fattar (och fattade) precis vad det handlade om. Det handlade om makt. Om att någon tänkte att det var helt OK för hon är ju bara en tjej. Den där traditionella skiten måste vi göra upp med. Tack för kaffet, det var olidligt så länge det varade, och nu är det äntligen slut.
Kommande generationer ska ha en jämlikare värld!