Fathers day

För några dagar sedan var det fars dag, och tidningarna lyckades uppmärksamma det viktiga med det. Vilket alltså inte är huruvida far ska få en slips, ett par strumpor eller en uppsättning skruvdragare. Det viktiga är förstås barnen. Den här dagen må vara farsans, men alla övriga dagar är barnens.
För farsan är viktig för barnen, och barnen är viktiga för honom. Inte bara det faktum att han är behäftad med "la famiglia", som kan vara en statusmarkör i sig, utan att barnen nu också är viktiga för honom personligen. Jag har tidigare skrivit om att det är viktigt att pappor kliver fram därhemma bland vinterskor, gympapåsar och läxläsning. Då handlade det om att bistå övriga vårdnadshavare. Men pappor ska också vara nära sina barn och ta en plats i deras liv för att barnen vill ha dem där. Papporna är förebilder för hur vuxna män ska vara och bete sig. Det spelar roll för våra småkillar och småtjejer vad de ser varje dag under sin uppväxt.
Om barn ser att både mammor och pappor hämtar, lämnar, byter blöjor, pussar, kramar, köper vinterskor, fixar klipp- och tandläkartider, tar med dem på "tråkiga" museum, bakar till klassfester och låter barn äta glass till middag ibland - så är det information som de tar till sig. Och där någonstans lägger man grunden för uppfattningen vad det faktiskt innebär att vara förälder. Oavsett om man är morsa eller farsa.