Livet, kärleken, familjen, vännerna. arbetet. Allt det andra. Det stora och det lilla, huller om buller.
söndag 11 mars 2012
Truth and dare
Sanningen är ett relativt begrepp, sägs det.
Fast så är det ju inte. Antingen är det sant det man säger - eller också inte. Det enda som är relativt är väl hur man själv väljer att se på det. Vi ljuger om vi tror att vi kommer att vinna något på det. Men lögner kostar kraft. Och självrespekt.
Att ljuga är att inte våga visa sig som man är, och budskapet man skickar till sig själv är att man är usel. Att man inte duger och därför måste ljuga för att upprätthålla andras bild av en. Men det enda man upprätthåller är en livslögn, som bygger en massiv inre stress, korrumperar självkänslan och kan leda till depression. Kanske kan du ljuga för andra, men aldrig för dig själv.
Livet blir enklare om man är ärlig. Då är du fri på riktigt. Både du själv och andra vet vem du är. Du står stadigt på jorden. Ingen kan komma och säga att han eller hon minsann vet saker om dig som kan komma ut "om" this or that. Visst, visst. Bring it on. The cat is already out of the bag.
Etiketter:
Acceptans,
Medmänsklighet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar