torsdag 16 december 2010

Grisfötter

Ett kärt besvär - julklapparna. Men likafullt ett besvär.
För ju närmare julafton man kommer, desto mer bråttom blir det och desto mindre tid har man. Och kreativiteten sätts inte precis i rörelse av stress. Dessutom sammanfaller den där tidsbristen också med att nya problem måste lösas, t ex vad ska vi egentligen ha på julbordet nu då?
"Sylta? Herregud, när ska du hinna med att göra sylta?? På söndag? Jamen, då ska vi ju till svärmor! Har du glömt det? Nänä, du kan väl sylta hela natten om du absolut vill. Väck inte mig bara. Jag är ingen vän av malning av köttslamsor. Jag vet, jag vet, du vill göra mycket själv. Och skinka, ja, den gör du själv, och Jansson... ja, den tar mamma med. Vadå? Den blir kall under transporten? Skärp dig, var du glad att nån gör en Jansson. Så slipper vi. Vi värmer den i ugnen sen. Och så ska det väl vara inlagd sill, då blir det pappas wettex-sill och mosters lös-i-hullet-närapå-så-att-den-faller-isär-sill, eller var det tvärtom? Och så sillsallad, ja, där har vi en perfektionist som ansvarig så det kan vi släppa. Senapssill vill jag ha. Ja, jag vet att man blir fet av det, men jag ska väl för fan inte äta upp hela burken själv?! Överreagera??? Stressad?? Andas. Andas. Räkna till tio. Vidare. Gubbröra är gott, där har vi en annan ansvarig, så det släpper vi också. Lax är mums. Jag kan skippa skinka och nästan allt det andra bara jag får lax. Och några revbensspjäll. Inte du? Nej, det vet jag väl. Det är det som kallas kompromiss. Där är jag något av en expert. Du med? Hm. Nåja. Grönkål. Finsk kålrotslåda? Lite som gratinerade kålrötter. Underbart. Den tar vi, sa polisen. En övervintrad fläkt från 70-talet. Och så vill jag ha en sallad. SALLAD sa jag! Något grönt. Du vet, något okokt från växtriket som balanserar upp det feta. Så kanske man slipper svimma efteråt. Jo, visst, man KAN späda ut det feta med sprit också, men det är inget jag rekommenderar. Då svimmar man väl av en annan anledning, eller sjunger hej tomtegubbar för sig själv hela kvällen. Inte vidare socialt.
Ja, och så var det grisfötterna. I aladåb. Uuuuääää... jag hata... men det vill du absolut ha? Annars är det inget riktigt julbord? Visst, visst - bara jag slipper äta dem."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar