Lite sol, lite fågelsång

Måndagmorgon. Hoppet vaknar om att det kanske blir vår någon gång. Läste om en kvinna som sprang på mornarna och såg solen gå upp. Hon tyckte att det var fantastiskt. Jag skulle också vilja springa på morgnarna. Och jag har försökt. Flera gånger. Men att springa före frukost är inte min grej. Jag har inte tillräckligt med morgonenergi över för att sätta benen i rörelse. Det spelar ingen roll hur mycket fett man bränner. Min kropp vill INGENTING vid den tiden på morgonen.
Annars ger soluppgångar utan tvekan mycket positiva vibbar. Det känns som en grundläggande god upplevelse. Allt känns möjligt, när vännen solen kommer tillbaka. Man är en liten del av det stora, och det är nog egentligen det perfekta sättet att starta dagen.

Kanske kan jag springa på morgnarna, om jag bara går upp ännu tidigare och äter något litet. Stön.

Mammon

I de lugnaste vattnen går som vanligt de största (och i viss mån fulaste) fiskarna. Läser i partiblaskan att mysfarbrorn Ingvar Kamprad också visar sig vara en strategisk skatteplanerare. Det kan inte vara något att hetsa upp sig över. Karln är ju rik som ett troll, och därtill avsiktligt bosatt i Schweiz. Ingen människa med huvudet rätt påskruvat kan tro att en av världens absolut rikaste människor bara är den mediabild Ikea saluför av sin grundare. De vill gärna att vi ska tro att Kamprad är en visserligen genialisk, men också småsunkig snåljåp som arbetat sig upp trots dyslexi och övervunna spritproblem. Det finns en tydlig poäng med att tyckas vara en snål smålänning både när man prisförhandlar med leverantörer som tillverkar förborrade stolsben i plywood, och när man sedan kränger snorbilliga möbler i platta paket. Vilket vi som köper dessa billiga platta paket kanske ska vara tacksamma för. Men boken "Sanningen om Ikea" (2009) vill jag gärna läsa, och samtidigt skänka en tanke till talesättet: "om något verkar för bra för att vara sant - så är det ofta det".

Pilates

Tränade Pilates häromdagen. Det är lite som yoga, och går outhärdligt långsamt medan man ska andas in genom näsan och ut genom munnen. Ut med bröstet, in med magen. Andas djupt. Någonstans i nedre buken ska det tydligen kännas som om man vore vakuumförpackad. Jag har inte varit vakuumförpackad någon gång, så det är lite svårt att visualisera hur det ska kännas. "Som en lax eller en ost". Jaha.
Efter oss kom ett gäng in som skulle träna Body Combat. Det verkar kul, det ska jag prova nästa gång. Jag gillar beskrivningen: "Förkoreograferad box och kampsportsinspirerat pass, där man arbetar mot sig själv och spegeln. Förbränning och konditionspass som utmanar rygg och axlar lite extra." Att sparka och skrika lite för sig själv gör alltid gott.

Retorik

Sverigemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har nu lärt sig vad som är lämpligt att säga i de fina salongerna, i debatter och vad som bör kommuniceras ut till väljarna. Men ur munnen på hans lokala ledare duggar grodorna tätt, och några reprimander från partiledningen tycks det inte vara tal om. Tystnad betyder som bekant ett outtalat medgivande, och det är det vi måste hålla ögonen på.
Islamofobin är fast förankrad i partitoppen, och en av partiets starkaste drivkrafter är den allt överskuggande främlingsfientligheten. I BBC-programmet Hardtalk påstår Jimmie Åkesson att hans parti vill ha ett tryggt, öppet och tolerant samhälle. Knappast. Föraktet för invandrare och muslimer kommer för överskådlig framtid att ligga partiet mycket varmare om hjärtat än empati och tolerans.
Läs hela artikeln här: http://www.dn.se/ledare/signerat/en-bekant-retorik
Den intresserade kan också ta en titt på Sverigedemokraterna i Trollhättans hemsida, och med stigande förvåning läsa om hur gruppledaren bl a beskriver sin bakgrund. Detta ska alltså föreställa en politisk företrädare som det är meningen att man ska lägga röster på?!
Någon måste skämta aprillo. Hela året om.

Lite mer av världen

När jag är utomlands vill jag inte bara se var jag är, jag vill förstå var jag befinner mig; kulturellt, socialt, politiskt.  Jag vill komma närmare vardagslivet, det hårda livet, familjelivet, arbetslivet. Men det är inte alltid så lätt när man är en utböling, och från turistgettonas hotellfönster i en semesterort lär man knappast få syn på särskilt mycket intressant i den vägen. Det finns en genväg: SVTs "Korrespondenterna". Ett program för "armchair anthropologists". Som kortare men intressanta dokumentärfilmer från olika länder, som handlar om politik, arbetsmarknad och samhälle. En sorts journalistik som inte riktigt når tidningarna.
http://svt.se/2.107885/korrespondenterna

Ät med kärlek

En kvinna på yogadagen berättade att hon skulle ha en kurs i yogisk matlagning. Det är vegetarisk matlagning med en lite mer vördnadsfull inställning till själva ätandet, om jag fattat rätt. Känns lite som yogisk dresscode, om du frågar mig.
Rofylld ska man sitta där och långsamt gnaga på en morot, medan man drömskt stirrar bort i fjärran. Det ska ta en timme att äta en apelsin. Av kaffe och sprit får man ångest, så det går bort. Tugga meditativt. Och så vidare. Visst, visst, det låter ju bra det där. Men det är ju helt orealistiskt. Med ett jobb på vanlig kontorstid eller en skock hungriga ungar känns det som överkurs.
Ibland blir det för mycket av den där lugna, inkännande, vegetariska, oblekta, foträta stilen. Det kan vara hårt grupptryck på att aldrig ifrågasätta var fan de där "kosmiska energierna" kommer ifrån, eller att nänma något så sataniskt som halvfabrikat och ständigt tänka psykologi, ekologiskt och långkok. Efter ett tag vill jag bara äta mamma scans köttbullar, läsa svensk damtidning, skrika och färga håret grönt.

Fast jag tror på det där med att äta med kärlek. Till maten, till dig själv och till andra.

Gatubarn i Nepal

Jag ska åka till Nepal för att vandra i Annapurnas närhet. Det känns ofantligt spännande. Och lite konstigt också. Jag menar, inte ska väl jag? Jag är ju ändå mor till tre barn, och en mor ska väl bliva vid sin läst? Tänk om planet störtar (på någon av de sex flighter som ska ta oss till Kathmandu och tillbaka). Då blir barnen moderlösa, och jag får skylla mig själv när jag gav mig iväg på något så dumt.
Så där tänker jag ibland. Samtidigt tänker jag att det är fantastiskt, och om någon annan frågat mig så skulle jag sagt: "Åk!!!". Så klart.
Hur som helst så ska jag inte bara vandra. Jag ingår i en grupp på sex personer, och en del av förberedelserna för vår resa handlar om att hjälpa till med att starta upp ett hem för gatubarn i Nepal. Det finns minst 30 000 gatubarn i Kathmandu, en del så små som 5-6 år.
Vi jobbar för att samla ihop pengar så att vi kan bidra till att betala hyra för ett hus och lön för en "husmamma" under ett års tid. Allt arbete vi gör är ideellt, och bygger på många människors insatser i både tid och pengar.

Vill du veta mer eller kanske ge ett litet bidrag (många bäckar små osv)?
http://www.gatubarnnepal.net/

Vårens kursutbud

Det finns kurser för allt. I år tycker jag att vi skippar de vanliga kurserna med keramik, skepparexamen och affärsengelska.
I Järna, hos antroposoferna, har de en del intressanta kurser. Som till exempel en kurs i "Rytmisk insmörjning". En mig närstående påstod att det måste vara något snuskigt. Kanske det, men i så fall är det i medicinskt syfte. Jag tycker att det låter som något mycket närliggande massage. Kursen bedrivs på Vidarkliniken, och jag gillar verkligen anslaget. I kursen ingår nämligen också eurytmi (frigörande dans) och konstnärliga övningar.
Grundkurs i rytmisk insmörjning enligt Hauschka/Wegman. Kursinnehåll: Praktiska övningar i rytmisk insmörjning, teori, anatomi, eurytmi, konstnärliga övningar
http://www.forbundetsal.org/index.php?option=com_content&view=article&id=48&Itemid=58

En annan avslappnande kurs tycks vara Vårdagar på Berget med qigongträning omväxlande med lite teori samt avslappning. Övningarna utförs stående och till musik under tre pass per dag. http://www.berget.se/program/visa/qi-gong_ro_och_gldje_genom_rrelse

Sen har vi den här. Stjärnljushealing. Enligt kursbeskrivningen lär man sig att "prata med stjärnorna och använda sig av stjärnljushealing som är en 7-dimensionell vibrationsnivå". Vill du veta mer, följ länken: http://www.sinnligkunskap.se/kurser/stjarnmedvetande/starlighthealing.htm
Det här sista tror jag inte ett skvatt på, men det hindrar inte att det kan vara lärorikt ändå. Alltid lär man sig något, det är min devis.

Yogisk dresscode

Jag har varit på yogadag. Underbart skönt. Avslappnande, inåtblickande, utsträckande och mentalt givande.
Jag är mer än nöjd. Men mitt i allt detta mjuka, avslappnande, närvarande finns så vanliga saker som dresscode. Så klart att det finns, men jag blir ändå lika förvånad varje gång. Där sitter dessa själsligt djupa människor med till det yttre god kontakt med sitt inre och har - dresscode. Det SKA vara vita eller beiga mjuka, tunna kläder. Det SKA vara en sjal, istället för en filt. Det SKA vara någon sorts huvudbonad, helst en virkad vit sak. En kalottliknande skapelse nertryckt på skallen. Eller turban. Nybörjarna ligger på liggunderlag med en plyschfilt över sig. De "blivande yogalärarna" ligger på yogamattor, gärna med något mellanlägg i form av ullmatta eller fårskinn, iförda sina vita klädnader, tunna vita schalar och mössa inomhus.
När någon frågade vad eldandning skulle vara bra för (det känns ibland som att hyperventilera och det är inte skönt), så säger en av ledarna att man ska andas genom näsan, och "pumpa" magen in och ut, och att det gör att man får upp den underbara energin och därför är det bra. Punkt, slut. Vilken energi? Den som kommer av att blodflödet ökar iochmed att magen trycks ut och in?
De här ledarna utbildar yogalärare. Ett tips är att grundläggande fysiologi borde ingå i kursen, inte bara det där svamlandet om energin som är till intet förpliktigande och gör att talaren framstår som mer eller mindre kokko. Yoga är nyttigt och människor mår bra av det. Precis som all annan träning. Det behöver inte vara omgivet av rosa dimmor eller mystik eller vita schalar för att vara bra. Man behöver inte tro på något för att yogan ska funka. Den funkar ändå.
Spare me the bullshit.

Cobrastyle

Jag tycker att det här är bättre än Teddybears Stockholms version. Robyns formspråk är fantastiskt, alltid så framåtskridande att det är nära gränsen till det udda, och med en kul och personlig twist. Hon är också en frisk fläkt i dagens underliga ideal där kvinnliga artister ska vara stöpta i samma form. Alla ska de vara smala som spett, på skyhöga klackar, nödtorftigt täckta, ormandes i grupp i takt med musiken. En armé av lookalikes med Lady Gaga i spetsen.
Men inte Robyn.

Yes way

Visst går det. Klart det går. Om man vill. Om man bara vill tillräckligt mycket, har tålamod att vänta och styrka att härda ut när det tar emot - så går det. På något sätt. Kanske inte alltid som man tänkt sig, men på ett annat sätt. Det pratas om att "finna flow" - att hitta det självklara som går fjäderlätt för dig, som inte tar emot. Sådant som lyfter dig, och gör dig så glad att det går av sig själv. Det som känns som att glida fram på en räkmacka på livets stig.
Och visst ska vi göra sånt! Mycket! Men inte bara sånt.
Att göra det som är svårt, som tar emot och som gör dig osäker och lite svag i knäna - är - per definition - utvecklande. Aktiviteter som tar dig utanför din trygghetszon gör dig starkare och tryggare - för att du visar för dig själv att det går. Jag kunde, det funkade, jag klarar det!
Så visst går det. Aldrig "no way".
Yes way!

Du orkar tio gånger mer än din morsa tror!!

Det är tungt att träna när man känner sig ungefär lika smidig som en elefant. Jag flåsar som en mindre ångmaskin och det känns som om jag var 150 år. Död alltså.
Att det är en lång process att vända ett beteende är något man vet, men man kan säga det 1000 gånger och ändå inte fatta vad det innebär. Nu är jag dessutom piskad till det, eftersom jag ska åka på vandringsresa till Nepal snart (Hurra!). Men att börja träna är så förbannat drygt när man är otränad, och det finns ingen som helst anledning att fråga sig om man vill det här. För om jag frågar mig själv "Orkar du verkligen träna idag?", så svarar jag 99 gånger av 100: "nej, inte idag. Jag orkar inte/Det är för kallt/Jag hinner inte/Jag har träningsvärk/Man måste vila emellanåt/Jag måste dammsuga bakom elementen/Ett ufo landade i trädgården och jag måste... osv. Jag är expert på att lura mig själv, och så trillar jag av kärran. Igen.
Och det är så helvetes jobbigt att springa ikapp. Nu får det vara nog. Nu ska jag kämpa till mig kondition och styrka (det tar väl ett par år), och så ska det sedan förbli. Det är bara (ha!) att bestämma sig och sedan göra det.

Träningen har börjat

Jahapp. Nu är träningen ett faktum. Nu gäller att det locka fram lusten att träna. Inte helt lätt att hitta i mitten av januari med ishalka, duggregn och grått, grått, grått.
Men - det finns i alla fall en sak man kan göra. En spellista anpassad till den träning man tänker sig. Så jag har gjort en spellista i Spotify. Den går ut hårt med Joan Jetts: "I hate myself for loving you" och avslutar med en lång 30 minuters mjuk meditation.
Jag tränar mest och bäst till rock och roliga texter som jag kan sjunga med i när svetten lackar och det känns som om jag inte orkar mer. Och så tänker jag på det kaptenen vrålar till rekryterna; "du orkar dubbelt så mycket som du själv tror, och tio gånger mer än din morsa tror!!"

Idag blir det ett eget gympapass hemma.

Mindful mamma

Ring hellre en vän än att kasta dig över disken när du kommer hem. Sparka av dig skorna, släng dig i soffan, lägg upp fötterna på bordet, och slå upp ett glas kall julmust/saft/vatten. Låt barnen berätta sitt, eller sitt bara bredvid när de håller på med vad det nu är de gör. Spelar de spel, så kan du titta på. Eller vara med en stund. Bjud dem på ett glas julmust/saft/vatten. Föreslå att någon av dem fixar popcorn. Föreslå att ni kollar på en film. Då kan du diskret sluta ögonen en stund om du vill. Strunt i dammråttorna, skrynkliga filtar, sambons strumpor under soffbordet, hundens söndertuggade pinnar och pappersåtervinningen. Ignorera fläckarna på köksbänken, eller det faktum att det är slut på dasspapper. Någon annan kan fixa det. Släck i tvättstugan och dra igen dörren, så slipper du se skiten just den här lilla stunden. Underskatta aldrig värdet av mysbelysning på en fredagkväll.

Omstart

När jag känner att det håller på att bli för mycket på en gång, lite för stressigt, lite för mycket att komma ihåg... så brukar jag sätta mig ner, lägga händerna i knät, koppla in datorn, sätta på mig hörlurarna och lyssna på någon guided meditation på youtube.
Motion funkar förstås också som stressänkare, men ibland - som kvällstid under den här årstiden -  är det för kallt, för mörkt, för halkigt. Och det enda som behövs är en stunds lugn. Det är för många fönster öppna samtidigt ;)
Jag behöver helt enkelt "starta om".

Shame

Men vafan! Tidningen Elle India har tydligen lekt med photoshop i januarinumret och blekt skinnet på sin indiska omslagsflicka Aishwarya Rai Bachchan, för att hon ska se mer... ja vadå? Vad är det hon ska se ut som? Ska hon se mer VIT ut? Nämen snälla - försök kom med i matchen. Detta är 2000-talet, inte 1800-talet. Kolonialismens dagar är (förhoppningsvis) över. Ku-klux-klan är SÅ ute. Och det inte första gången de ger sig på att bleka skinnet på sin omslagsflicka, förra gången var i oktober 2010 då den afrikansk-amerikanska skådespelerskan Gabourey Sidibe (spelar bl a i filmen "Precious") var på omslaget inför Elles 25-årsjubileum.
Shame on you.

Ögongodis

Stressiga dagar, massor att komma ihåg, SLs vrede, naturens makter, vardagslivets vedermödor, halkiga trottoarer, kalla fötter, elektriskt hår, kliig mössa, fucked-up planeringskalender redan första veckan i månaden, och noll fantasi när det gäller middagsmaten. Därtill aptrött på den svarta dataryggsäcken, din trista business-väska, eller gamla vanliga handväska.
Då behövs lite ögongodis.

Svarta hål del 3

Svarta hål är farliga saker.
http://www.youtube.com/watch?v=P5_Msrdg3Hk

Supermassive Black hole

Svarta hål

Vad ska man göra när inget funkar? När allt bara går käpprätt åt helvete hela tiden, och när nya utmaningar bara blir till problem i slutänden? Sådant som tynger istället för att ge vind i seglen. När man försöker sitt allra bästa, och det ändå blir svårt.

Kanske är det då dags att fundera på vad man väljer att se när allt känns mörkt, och hur man tar till sig det man ser. Det är så lätt att tappa fotfästet och bara falla rakt ner i förtvivlan, men någonstans på vägen finns vänner som räcker ut handen till dig. Det enda du behöver göra är att slå upp ögonen, ta tag och hålla kvar på din väg neråt, så blir färden mjukare och kanske du slipper slå så hårt i botten.

Att våga ta emot en hjälpande hand kan vara nog så svårt, men ibland är det livsnödvändigt.

SverigePappan 2010

Oceh en sak till (med anledning av föregående inlägg). När kommer undersökningen SverigePappan 2010?
Jag vill gärna läsa samma undersökning gjord på landets pappor, dvs deras åsikter om skola, barnomsorg, sparande till barn, bil, mat, handla mat, vad de köper på nätet till familjen osv.
Att morsor bryr sig om barnen är inget nytt. Att farsor bryr sig om barnen är inte heller nytt - men det förtjänar att lyftas mer. Barn har två föräldrar!

Vem lagar maten hemma hos dig?

Vi har just tagit oss igenom julen (Hurra!), den högtid som av alla årets högtider upplevs som mest stressig av mammor. Samtidigt är det den helg som vi mammor uppskattar mest.

Julen handlar en hel del om mat, och i rapporten SverigeMamman 2010 framgår att familjens matlagning utförs främst av mammorna. I snitt lagar hon familjens mat sex av tio dagar. Mannen i familjen lagar mat tre av tio dagar och var tionde dag lagar hela familjen mat tillsammans. Mammorna är också de som tar initiativ till att matinköpen, de planerar noga och sju av tio mammor använder oftast inköpslista. I snitt lägger svenska mammor 38 minuter per dag på matlagning. Det jag tänker när jag läser det här är att det tar tid och engagemang att vara mat- och handlingsansvarig.
Det är rätt och slätt logistik det handlar om; att alltid ha exakt rätt mängd av olika varor hemma, inte för mycket och inte för lite, för att kunna producera det kunderna vill ha och det man själv vill leverera. Det man köper måste konsumeras annars blir det dåligt. Matsedel ska planeras, med en viss inbyggd flexibiltet. Det ska vara näringsriktig, varierad, lättlagad, prisvärd kost. Extrapriser ska bevakas. Någon ska handla och transportera och genomföra den faktiska matlagningen.
Jag hoppas verkligen att de mammor som handlar och lagar maten 6 av 10 dagar åtminstone slipper disken.


SverigeMamman 2010 är resultatet av en stor undersökningen bland svenska mammor http://www.familjeliv.se/sverigemamman

Puckon incarnated

Läser en bok som heter "Sekter och hemliga sällskap". Det finns en hel del sekter och konstiga sammanslutningar, den saken är klar. Boken innehåller bl a kapitel om Godtemplarorden, Opus Dei, Jehovas Vittnen, Scientologerna, Plymouthbröderna, Guds barn och Livets ord. Och alla dessa spritt språngande galna sektledare, som när de får smak för makt, manipulation och sina medlemmars ekonomiska medel, inte känner några gränser överhuvudtaget. De ser sig själva som inkarnerade gudar, och deras budskap kan därför inte ifrågasättas.
Knutby-gänget är naturligtvis också med i boken, med Upplands mest kända mördare i religiös förklädnad. Mannen med stort och överkänsligt ego som av skäl som är dolda för de flesta andra tyckte att det var bättre att se till att hans fruar blev hemkallade av Gud (läs: dödade av mänsklig hand som inte hade ett skvatt med någon gud att göra), än att skilja sig från dem. Det var viktigare att det framstod som om hans tro var ren. fläckfri och bättre än de flesta andras än att hans fruar fick behålla livet. Han behövde lura sig själv, och församlingen valde att tro. Men domen från världen utanför blev hård.
I slutet av 80-talet var jag på en... gudstjänst eller föreläsning eller vad man ska kalla det.. på Livets Ord i Uppsala. Jag hade några fd gymnasiekompisar som gått med där, och vi var där och hälsade på samtidigt som en amerikansk gästpastor skulle "predika". Så vi gick dit tillsammans med dem som var med i församlingen. Lokalen var en stor hörsal med många, många rader med stolar, och en stor scen med sammetsdraperier. Det var packat med folk. När den amerikanske pastorn gick igång, så blev jag närmast chockad. Han skrek och gick an, "say AMEEEN!!!, the Lord shall protect us from demons!!!" osv och det läskigaste var att nästan alla andra hängde på. De ropade, stod upp, klappade i händer, började dansa och sjunga spontana lovsånger. Jag satt där i min stol mitt ibland alla dessa entusiastiska stående människor och kände mig stel och illa till mods. Jag minns att jag tänkte att om han därframme säger till oss att vi ska klappa till grannen på högra sidan, så kommer mina stolsgrannar att göra det. Utan att tänka efter. Det var som en masspsykos. Det var en stor lättnad när det äntligen var slut, och jag kom ut därifrån. Det var som ett studiebesök i en sekt, och det var första, sista och enda gången.

En röd, svängd sak

Kollade in en soffa på Mio, en sån där röd, svängd, djup sak. Har kollat på den förr. Jag har beslutsångest kopplad till att köpa en ny soffa. Det har jag haft ett tag. Det ska kännas rätt. Det ska vara lagom mycket pengar för att sitta skönt, och jag vill vara omgiven av saker jag tycker om. Samtidigt så har jag egentligen inget emot att möblerna står som ett gäng avlägsna släktingar på en släktträff och funderar på hur de egentligen hör ihop. Bara de trivs ihop. 
I vårt vardagsrum står idag två grymt omatchande soffar ihopskuffade. En rutig bäddsoffa i tyg och en i brunt skinn. Man sitter riktigt skönt i dessa nedsuttna soffor som kommer från mitt barndomshem. Men jag glömde hur mycket grejer det finns på Blocket. Bland annat en röd svängd, djup sak från Mio.

Huskurer och hästkurer

Nu är jag less på att ha ont i halsen. Sån där förkylnings-ont-i-halsen, som kan förebåda några dagar med hosta och snuva och allmän vimmelkantighet. Men räddningen är nära (om man är nära ett apotek vill säga). Marknaden tycks svämma över av ej receptbelagda läkemedel för oss med ont i halsen. Överallt åker små virvlande vita gubbar och gula hjul och upplöst taggtråd runt i halsen på folk. Man kan också använda huskurer att hacka lök som man rullar in i en kökshandduk. Handduken har man sedan som en halsduk runt halsen när man sover. Som pricken över i luktar man säkert rätt mycket lök därefter. Ont ska med ont fördrivas, sägs det ju.
Men allra oftast går ju det där halsonda över av sig själv, och jag inbillar mig att det är bra om kroppen kan kurera de där småsakerna. Så kan man ta till rejäla kemiska hästkurer den dag inget annat hjälper. Men oavsett halsont eller ej - imorrn SKA jag njut-åka skidor med familjen, dricka varm choklad, mysa och grilla korv över öppen eld.

Life, the universe and midlife-crisis

Häromdagen skrev jag om att jag jobbat för att uppnå balans i livet. För man förändras ju. Det som funkade förr kanske inte funkar längre, åtminstone inte på samma sätt. Man kanske vant sig vid sånt som man egentligen inte alls vill vänja sig vid. Vant sig vid att stressa, eller att säga ja när man borde säga nej. Att försöka hålla alla nöjda, och glömma sig själv. Vant sig vid att resa fast man egentligen vill vara hemma, eller tvärtom. Vant sig vid att fly fast man helst vill stanna kvar och ta tjuren vid hornen. En av mina kloka kompisar brukar kalla det en mittlivskris. Den där lilla personliga krisen som för en del av oss kommer då barnen blivit lite större, då man plötsligt har egen tid igen, tid att tänka, möjlighet att välja lite mer själv och att realisera det man vill. Det behöver inte alls vara något stort eller svårt eller omvälvande. Små saker kan ge stor effekt på livets gungbräda.

Några tips för bättre balans i livet:
Kommunicera - Skapa bättre kontakt med dina medmänniskor. Säg vad du själv vill istället för att säga vad den andre gjort för fel.
Beröm - Beröm dina medmänniskor, kollegor, kära. En gång för mycket är bättre än en gång för lite.
Älska - Försök se saker ur andras synvinkel. När du känner kärlek till dina nära, ge dem en kram. Kyss din käraste en gång per dag.
Vila - Ta det lugnare, unna dig att ligga på soffan en kvart om dagen och göra absolut ingenting
Njut - Lyssna på din favoritmusik en halvtimme i veckan, sätt lite guldkant på tillvaron
Göra - Rensa bort gammal skit, t ex möbler du inte gillar, måla om, dröm och sen - gör det! Går det åt pepparn så kan du göra om. Jo, det går faktiskt.

Frågor om 2010

Min kompis Anna skriver fina personliga svar på frågor om 2010 på sin blogg. Bra idé! Min variant blir lite kortare dock.
 
Gjorde jag något i år som jag aldrig gjort förut?
Ja, massor.
 
Höll jag några av mina nyårslöften?
Ja.
 
Vilka länder besökte jag?
Italien, Danmark, Tyskland, Kroatien, Rumänien, Polen.
 
Det bästa som hände 2010?
Att det arbete jag lagt ner på att hitta en fungerande livsbalans, slutligen gav resultat och gjorde mitt liv enklare och bättre under 2010. Att jag började med yoga.
 
Var jag gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
All glädje och alla bedrövelser sammantaget, så har jag varit gladare i år än jag var 2009.  
 
Vilka låtar kommer jag att minnas?
Låtarna på mina spellistor som jag använt vid träning. Träning som jag använt för att släppa ut frustration. Foo Fighters "End over end", AC/DC:s "Highway to hell", Mansons "Personal Jesus" osv. Gammal skit med andra ord, som följer med in i 2011.
 
Favoritprogram på TV?
I år lämnade jag TV-tablån helt, och övergick till filmer, programbibliotek och kanalernas egna sajter och play.se-funktioner. Hollywoodfrun Maria Montazami är en favorit (på tv3play.se) att slappa till. Hon är ett meditativt inslag med sina galna tofsar, sitt hem, sin stil och sin roliga malplacerade västeråsdialekt.
 
Årets bästa människor?
Alla nya, gamla, och nygamla vänner, som visat vilka jag kan räkna med om och när det blåser hårt. Ni betyder massor för mig.
 
Min stil 2010?
Mindre förvirrad än jag, och kanske andra, trodde om mig. Tights, stövlar, långkofta och sjal. (frågar du mina barn så säger de myskläder ;). Ständig tidsbrist, förföljd av en fullpackad dataryggsäck, trots att jag har mina supersnygga handväskor inom räckhåll.
 
2010 års bästa månad?
Juni. Den värmen levde jag länge på.
 
 

Solhälsning

Nytt år, nya möjligheter.
Men man kan börja med en dag, och ta ett steg i taget.
Yogans solhälsning känns ett lagom utmanande sätt för morgontrötta mig att börja dagen. Förmodligen vaknar jag först någonstans vid steg 5.


Det finns enligt de redan frälsta en mängd fördelar:

• It keeps all internal organs, stomach, intestines, pancreas, spleen, heart and lungs, healthy and strong. Also muscles of external body parts, chest, shoulders, hands, thighs, legs becomes healthy and strong.
•  It makes spine and waist flexible by removing disorders.
• It improves blood circulation in the body which removes skin diseases.
• It burns calories, improves weight loss and complete health, fitness.
• It keeps the digestive system perfect.
• Mental and physical energy levels are balanced.
• It provides power to our soul and body, maintains mental peace, memory, power, strength.
• Reduces ageing of the body, hair fall and graying, keeps diseases away.
• It’s also very useful for women to maintain beauty, keeping the body in shape by reducing extra fat and flat abdomen.
• It helps to cure menstrual irregularity and easy child birth.

Hm. Jaja. Visst kan det säkert bidra till ovanstående, men för egen del så är jag helt nöjd med om det mjukar upp musklerna inför dagens vedermödor.