The everyday-lag

Det var visst jobbigare att komma hem än jag trodde. Det var både jetlag, kulturlag och the-everyday-lag. Alla kom över mig samtidigt. Lägg till en muttrande mage, som påminner en om en bumpy ride mellan Abu dhabi och Bryssel, där man satt inklämd mitt i planet med en ögonmask lite på trekvart och ett par oranga öronproppar likaledes hängande i öronen. Eller rättare sagt, jag hade EN öronpropp. Den andra försvann någonstans på golvet, och jag var för trött och illamående för att dubbelvikt orka krafsa fram den.
The everyday-lag slog till när jag kom hem, och det är jobbigare än jetlag.
Man kommer hem, slänger av sig vandringspjuck och haremsbyxor, och sen ska man plötsligt JOBBA igen. "Varför då?" var den första fråga jag ställde mig själv.. men eftersom jag inte kunde komma på ngt vettigt svar (annat än "tjäna pengar" och hur vettigt är det?) så klampade jag vidare på samma stig. Men fortfarande så är jag lite vilse i vardagen. Och det är jag gärna ett tag till. Det är befriande.

Cricket

Cricket är riktigt stort i Nepal, liksom i hela den delen av världen. Australien, Pakistan, Bangladesh, Sri Lanka, England och Indien har nationella lag på toppnivå. Det är det engelska inflytandet, no doubt.
När vi var i Nepal var det final i World Cup, SriLanka mot Indien. Just den dagen befann vi oss på ett guesthouse där de hade TV. Den första vi sett på vår vandring. Folk satt spikade framför matchen, tjoade och gick an. Likadant var det på Kathmandus flygplats, där de hade en stor bildskärm mitt i alltihop med massor av folk som noga följde den match som visades. Jag är inte så intresserad av sport egentligen, men sport sätter verkligen känslorna i svallning, var man än är och vem man än är. Sport är kultur.
Jag har aldrig begripit reglerna i cricket, trots att jag gått i engelsk skola och genomlidit en del matcher som publik, men det finns vissa likheter med brännboll och baseball. Man ska slå på en boll med en pinne, och så ska man springa av bara fan.

http://www.bbc.co.uk/comedy/clips/p0096bm6/mr_khan_history_of_cricket/

Acceptans

Jaa. Livet är fullt av frågor som man önskar att man kunde svaret på.
Jag lutar mer och mer åt Michael Palins empiriska princip, nämligen att "Ingen vet någonting". Det känns rätt sannolikt när allt kommer omkring.
En av livets frågor, för en mid-40s kvinna med hår som mitt, är det här med grått hår.
Kanske ingen stor fråga för mänskligheten, men för mig är det en fråga som ligger som en liten sten i skon. Den skaver. Frågan består av om jag ska acceptera det eller inte? Ska jag låta det gråa håret vinna över mig? Är det kanske dags att sluta göra motstånd mot det som faktiskt är naturens gång?
Hittills har jag inte accepterat det. Jag har kämpat emot, och har färgat håret så många gånger att jag blir trött bara av att tänka på det. Slingor. Bottenfärg. Toppfärg. Hos frisör kostar det skjortan och att göra det själv blir sällan riktigt bra. Alla de där kemikalierna... det kan inte vara nyttigt. Och för vem gör jag det egentligen? Jag vill förstås tro att det är för min egen skull, men när en växande misstanke om att så inte alls är fallet. Om man har grått hår så är man kanske gammal, och därmed passé? I alla fall om man är kvinna. Vi omfattas liksom inte av "de grå tinningarnas chanrm".
Men mönster är till för att brytas, och nu är det slut med det där. Jag är ju nöjd med att vara den jag är, och nu gör jag slut med hårfärgningen.

Ayurveda

Här ska ni få se ett helt annat sätt att behandla patienter. Helt enligt Ayurveda. Ordet ayurveda kommer från sanskrit och betyder kunskap om livet. Ayur betyder liv och veda vetenskap eller kunskap.
Ayurveda vill hjälpa oss att förstå oss själva, våra närmaste och vår omgivning bättre genom ett holistiskt synsätt. Ayurveda sägs ge en unik förståelse om sambandet mellan kropp och sinne. Det kanske mest kända hos Ayurveda är kanske att den identifierar ett antal s.k. kroppstyper (konstitutioner eller doshor), som var och en har sina specifika särdrag, kvaliteter och kännetecken.
Men som all alternativ medicin så ses den inte alltid med blida ögon av den kliniska medicinen, och ibland av goda skäl. Man får prova sig fram, och testa det som känns intressant för en själv. Behandlingarna innehåller mycket massage och varm olja eller annan vätska som appliceras på kroppen. Ser skönt ut, även för våra torra kalla vinterskinn.

Ett smakprov: