Storkovan

Tjäna pengar kan vilken schimpans som helst göra. Och rik kan man definitivt bli om man ger sig den på det, och satsar allt (inklusive sin tid och sina relationer och möjligen sin hälsa). Klart att det är trevligt och lättsamt att aldrig behöva undra om man har råd eller inte. Men rikedom i sig är inte särskilt imponerande. Det är vad man gör med pengarna som räknas.
Fick partiblaskan i lådan idag igen (vi växlar dagstidningar med jämna mellanrum för att få introduktionspris ;), och idag hängde det med något slags extra magasin som hette "A perfect guide". Där fanns bl a en artikel med Denise Rudberg som handlade om hur mycket hon tjänade på sina böcker, en infallsvinkel som retade mig ofantligt. Men jag fortsatte läsa och konstaterade att hon hade samma uppfattning som jag om finansvärlden, nemlich att det jobbar en hel del ohyggligt "självupptagna och osköna typer där", som är beredda att gå över lik för att tjäna the riktigt big bucks. Dessa osköna typer finns överallt där pengar finns att tjäna.
Se t ex SVT:s dokumentär om laxfisket i Chile: http://svtplay.se/v/2557387/dokumentarfilm/laxfestens_baksida?cb,a1364145,1,f,-1/pb,a1364142,1,f,-1/pl,v,,2560101/sb,p115254,1,f,-1

Men det finns också en del sköna typer, som Doug Tompkins, som har vett att göra något riktigt bra med sina pengar. Han förekommer också i filmen.

Iphone-feber

Dotra min vill ha en Iphone. Flera av hennes klasskamrater har det. Och det är klart, de är ju roliga och coola de där tekniska prylarna som har "allt". Men tösen går i skolan, vad ska hon med en Iphone till? Det är överkonsumtion som jag inte vill ställa upp på. Och hon har redan en mobil. Så nån Iphone blir det knappast. Men hon ger inte upp, så det lär bli en utdragen viljornas kamp här framöver. Och den här typen av diskussioner är ju en del av föräldraskapets små förnöjsamheter, så det är bara att tacka och ta emot ;).