Ostkaka på squash

Åt världens godaste ostkaka i helgen. På squash! Med vispgrädde och krusbärssylt. Underbart gott!Squash är en sån där grönsak som det gärna blir för mycket av. Till slut vet man inte vad man ska göra av alla dessa halvmeterlånga gröna jättekorvar. Alla recept som kan göra grönsaken njutbar är då mer än välkomna. Det här receptet skulle kunna vara ungefärdetsamma som den kaka jag åt:

1 kg squash

½ dl sötmandel
3 bittermandlar
4 ägg
1 dl strösocker
2½ dl grädde
2½ dl mjölk.
5 msk vetemjöl
2 tsk vaniljsocker


Sätt ugnen på 200 grader. Skär squashen i små bitar och mixa den till mos. Låt det rinna av i ett durkslag i 15 minuter. Hacka sötmandeln och bittermandeln fint. Blanda moset med äggen, sockret, vetemjöl, mandel och gräddmjölken. Häll smeten i en eldfast dorm. Formen behöver inte smörjas. Grädda kakan 45 min - 1 timme.

Ät med kärlek

En kvinna på yogadagen berättade att hon skulle ha en kurs i yogisk matlagning. Det är vegetarisk matlagning med en lite mer vördnadsfull inställning till själva ätandet, om jag fattat rätt. Känns lite som yogisk dresscode, om du frågar mig.
Rofylld ska man sitta där och långsamt gnaga på en morot, medan man drömskt stirrar bort i fjärran. Det ska ta en timme att äta en apelsin. Av kaffe och sprit får man ångest, så det går bort. Tugga meditativt. Och så vidare. Visst, visst, det låter ju bra det där. Men det är ju helt orealistiskt. Med ett jobb på vanlig kontorstid eller en skock hungriga ungar känns det som överkurs.
Ibland blir det för mycket av den där lugna, inkännande, vegetariska, oblekta, foträta stilen. Det kan vara hårt grupptryck på att aldrig ifrågasätta var fan de där "kosmiska energierna" kommer ifrån, eller att nänma något så sataniskt som halvfabrikat och ständigt tänka psykologi, ekologiskt och långkok. Efter ett tag vill jag bara äta mamma scans köttbullar, läsa svensk damtidning, skrika och färga håret grönt.

Fast jag tror på det där med att äta med kärlek. Till maten, till dig själv och till andra.

Vem lagar maten hemma hos dig?

Vi har just tagit oss igenom julen (Hurra!), den högtid som av alla årets högtider upplevs som mest stressig av mammor. Samtidigt är det den helg som vi mammor uppskattar mest.

Julen handlar en hel del om mat, och i rapporten SverigeMamman 2010 framgår att familjens matlagning utförs främst av mammorna. I snitt lagar hon familjens mat sex av tio dagar. Mannen i familjen lagar mat tre av tio dagar och var tionde dag lagar hela familjen mat tillsammans. Mammorna är också de som tar initiativ till att matinköpen, de planerar noga och sju av tio mammor använder oftast inköpslista. I snitt lägger svenska mammor 38 minuter per dag på matlagning. Det jag tänker när jag läser det här är att det tar tid och engagemang att vara mat- och handlingsansvarig.
Det är rätt och slätt logistik det handlar om; att alltid ha exakt rätt mängd av olika varor hemma, inte för mycket och inte för lite, för att kunna producera det kunderna vill ha och det man själv vill leverera. Det man köper måste konsumeras annars blir det dåligt. Matsedel ska planeras, med en viss inbyggd flexibiltet. Det ska vara näringsriktig, varierad, lättlagad, prisvärd kost. Extrapriser ska bevakas. Någon ska handla och transportera och genomföra den faktiska matlagningen.
Jag hoppas verkligen att de mammor som handlar och lagar maten 6 av 10 dagar åtminstone slipper disken.


SverigeMamman 2010 är resultatet av en stor undersökningen bland svenska mammor http://www.familjeliv.se/sverigemamman

Theory and practice

Med kokkonsten är det som med allt annat.
Enligt doktor Hagdahl förhåller det sig så här:
"Kokonsten grundar sig huvudsakligen på försök. Varje dag ska öka vårt vetande, därför att den ökar vår erfarenhet, Matlagning är en konst som inte kan inläras på en dag, ej heller kan den läras genom att endast läsa en bok över ämnet: Man kan lika lite bli en fulländad kock genom att läsa, som en fulländad konstnär i en annan riktning utan att handlägga konsten. Varje studium måste vara förenat med praktik och i kokkonsten består en viktig del av denna praktik i att kunna förändra recepten efter det som tillfället fordrar, ty det är tydligt att ingen bok, hur stor och god den än må vara, kan lämpa sina recept varken i kvantitet eller i kvalitet efter varje familjs behov."

Jag gillar den där approachen. Teori och praktik. Trial and error. Ibland funkar det, ibland inte.
Empirisk forskning i vardagen. Det kan man lära sig väldigt mycket av.

Grisfötter

Ett kärt besvär - julklapparna. Men likafullt ett besvär.
För ju närmare julafton man kommer, desto mer bråttom blir det och desto mindre tid har man. Och kreativiteten sätts inte precis i rörelse av stress. Dessutom sammanfaller den där tidsbristen också med att nya problem måste lösas, t ex vad ska vi egentligen ha på julbordet nu då?
"Sylta? Herregud, när ska du hinna med att göra sylta?? På söndag? Jamen, då ska vi ju till svärmor! Har du glömt det? Nänä, du kan väl sylta hela natten om du absolut vill. Väck inte mig bara. Jag är ingen vän av malning av köttslamsor. Jag vet, jag vet, du vill göra mycket själv. Och skinka, ja, den gör du själv, och Jansson... ja, den tar mamma med. Vadå? Den blir kall under transporten? Skärp dig, var du glad att nån gör en Jansson. Så slipper vi. Vi värmer den i ugnen sen. Och så ska det väl vara inlagd sill, då blir det pappas wettex-sill och mosters lös-i-hullet-närapå-så-att-den-faller-isär-sill, eller var det tvärtom? Och så sillsallad, ja, där har vi en perfektionist som ansvarig så det kan vi släppa. Senapssill vill jag ha. Ja, jag vet att man blir fet av det, men jag ska väl för fan inte äta upp hela burken själv?! Överreagera??? Stressad?? Andas. Andas. Räkna till tio. Vidare. Gubbröra är gott, där har vi en annan ansvarig, så det släpper vi också. Lax är mums. Jag kan skippa skinka och nästan allt det andra bara jag får lax. Och några revbensspjäll. Inte du? Nej, det vet jag väl. Det är det som kallas kompromiss. Där är jag något av en expert. Du med? Hm. Nåja. Grönkål. Finsk kålrotslåda? Lite som gratinerade kålrötter. Underbart. Den tar vi, sa polisen. En övervintrad fläkt från 70-talet. Och så vill jag ha en sallad. SALLAD sa jag! Något grönt. Du vet, något okokt från växtriket som balanserar upp det feta. Så kanske man slipper svimma efteråt. Jo, visst, man KAN späda ut det feta med sprit också, men det är inget jag rekommenderar. Då svimmar man väl av en annan anledning, eller sjunger hej tomtegubbar för sig själv hela kvällen. Inte vidare socialt.
Ja, och så var det grisfötterna. I aladåb. Uuuuääää... jag hata... men det vill du absolut ha? Annars är det inget riktigt julbord? Visst, visst - bara jag slipper äta dem."

Lantliga nöjen

Så var höstlovet slut. Så skönt att vara ledig några dagar. Släppa dator och mobil, och vara på gränsen till onåbar för omvärlden. Slog på stort och bakade tunnbröd i vedugnen, tillsammans med en kompis och 5 barn. Det visade sig vara ett lagom arbetslag för uppgiften. Två som kavlade, en som kruskavlade, en som pickade, en som gräddade och en som borstade askan av bröden när de kom ur ugnen. Och så en allround, som borstade mjöl, hämtade saker, hjälpte till, petade in fler pinnar i brasan och sånt.

Den här gången blev det lagom många bröd, ca 40 st.
Förra gången vi bakade tunnbröd tänkte jag att vi skulle göra det rejält när vi nu gjorde det. Så jag tog ett gammalt recept med ca 4 liter degvätska. Det blev TVÄTTBALJA full med deg. Fan. Förr i tin var hade kärringarna bättre snurr på bakspaden. Inte jag. Till slut slängde jag deg.

Den här helgen blev det också bastu. Sitta i den goda värmen, äta små starka korvar, dricka något läskande, snacka om allt och inget. Bli varm utifrån och in, titta på stjärnorna (som syns så fantastiskt bra där på landet i mörkret) medan man går in och sedan avsluta med en varm dusch. Stimulerande för både kropp och själ.
Nu stundar ny vecka. Sista veckan med min närmaste kollega. Det kommer att kännas ensamt utan honom.

Ropen de skalla - kranvatten åt alla!

Vatten är en allmänt förekommande kemisk förening som består av väte och syre. Med vatten menas vanligen dess flytande aggregationstillstånd, men den kan även förekomma i fast form, i form av is, och i gasform, som vattenånga. Vatten täcker 71 % av jordens yta. Det finns totalt ca 1400 miljoner kubikkilometer vatten på jorden och ca 97% av detta är saltvatten och resten är sötvatten. Det allra mesta sötvattnet är bundet i Antarktis och Grönlands isar.

Alla människor behöver tillgång till vatten av god kvalitet. Men alla har inte det. Faktum är att var tredje invånare på jorden har problem med vattenförsörjningen! Dåligt vatten och svårigheter att lagra vatten kan dessutom leda till allvarliga sjukdomar och otäcka parasitangrepp.

WHO har en lista på 10 fakta om vattenbristens konsekvenser
1. Water scarcity occurs even in areas where there is plenty of rainfall or freshwater. How water is conserved, used and distributed in communities, and the quality of the water available can determine if there is enough to meet the demands of households, farms, industry and the environment.
2. Water scarcity affects one in three people on every continent of the globe. The situation is getting worse as needs for water rise along with population growth, urbanization and increases in household and industrial uses.
3. Almost one fifth of the world's population (about 1.2 billion people) live in areas where the water is physically scarce. One quarter of the global population also live in developing countries that face water shortages due to a lack of infrastructure to fetch water from rivers and aquifers.
4. Water scarcity forces people to rely on unsafe sources of drinking water. It also means they cannot bathe or clean their clothes or homes properly.
5. Poor water quality can increase the risk of such diarrhoeal diseases as cholera, typhoid fever and dysentery, and other water-borne infections. Water scarcity can lead to diseases such as trachoma (an eye infection that can lead to blindness), plague and typhus.

De övriga 5 kan du läsa här: http://www.who.int/features/factfiles/water/en/index.html

I brunnen på landet finns ett av Sveriges godaste vatten.
Det vattnet kommer forsande rakt upp ur marken i mina förfäders järnbärarland, och är kyligt, ljuvligt och med tydlig smak av järn. Jag känner mig oerhört priviligierad som får dricka ett så gott naturligt vatten!
Att köpa vatten på flaska i ett land där allt kranvatten är både drickbart och gott - är inte miljövänligt. Det är  tokdyrt för konsumenterna, ca 1000 gånger så dyrt som att dricka vatten ur kranen. Kontrasten mot dem  som kämpar varje dag för sin vattenförsörjning känns katastrofal.
Ropen ska skalla - kranvatten åt alla!

Hösthelg

Har haft en härlig fredag-lördag, med övernattning och supergod mat på lilla mysiga Dala-Husby Hotell. Har åkt förbi där massor av gånger, men aldrig lyckats ta mig dit. Nu var det dags, och det rekommenderas verkligen! Se länk: http://www.dalahusbyhotell.com/hem.html

Därefter skördade vi resten i trädgårdslandet. Egna äpplen, gula stora pumpor, majskolvar.
Hämtade barnen hos farmor och farfar (där de enligt uppgift varit både snälla, tittat på film med 15-årsgräns när farmor sov och därtill ritat minst trehundra teckningar), och hunden hos de snälla hundvakterna, och intog sedan söndagsfika i ett herrans oväsen tillsammans med nio barn, fem vuxna och en skällande hund (våran). Hundvaktens bror delade med sig av ljuvliga Victoria-plommon.
Gjorde en plommonpaj (ur Anna Bergenströms "Annas mat") till efterrätt idag, och den blev väldigt god (trots att jag istället för vanlig grädde tog matlagningsgrädde och naturell youghurt). Man tager vad man haver, och oftast funkar det ju.