Plötsligt händer det

Det tog 10 månader. Tio månader sen jag låg i badet på ett hotell i Berlin och bestämde mig för att gå en yogautbildning, till att jag höll ett pass där jag kände att jag kanske faktiskt kan ge något vidare till mina deltagare. Den känslan kan man resa långt på.
Jag har bara tagit mina första steg på min yogaresa. Ett livsprojekt, som tycks ha en egen väg, där jag får följa med. Jag vet att jag blir glad av yoga, att den gör märkligt mycket gott på flera olika sätt. Den har stärkt mig, hjälpt mig och ökat min acceptans, både för mig själv och för andra.
Jag vet inte om jag ska bli en certifierad yogalärare. Och det är helt OK. Kanske blir jag något annat. Jag har bestämt mig för att låta det bli som det blir. Jag tar det som det kommer. Hjärtat/intuitionen/magkänslan får styra. Det kommer att bli bra, vad det än blir. Jag litar på min känsla nu.

 

Långsamhetens lov

När jag kom hem från Nepal så tyckte jag att alla gick så snabbt här. Vart i herrans namn är vi alla på väg?
Jag är själv en person som närmast galopperar fram. Med snabba steg i korridorerna på jobbet, på väg till tåget, till skolan, eller affären, eller... vart det nu är jag är på väg. Eller jag har gjort det i alla fall. Nu ska jag försöka gå lite långsammare. Som ett experiment. Känna hur det känns att hasa fram. Åtminstone då och då.
Nu på våren vill jag verkligen sjunga långsamhetens lov, så att man får chansen att njuta av naturen när den är så fantastisk. Ta sig tid att vara där man är. Sitta på trappan med en kopp kaffe, läsa tidningen eller bara låta solen lysa i ansiktet. Tvätten, disken, middagen och t o m arbetet kan vänta.
Det är inte bara slow food som gäller, det är mer slow överhuvudtaget. Jag vet vad stress är, vad bråttom är, vad hjärtat i halsgropen är. Hur det känns i kroppen.
Utmaningen ligger i att börja sjunga långsamhetens lov lite oftare.

Som en sista clou: Om man alltid är på väg någonstans, hur ska man då kunna hitta hem?

Jag är hemma

Japp. Nu är jag hemma igen hos min älskade familj igen. Som tur var störtade ingen av våra 7 flighter.
Kan konstatera att det är många intryck att smälta från resan, och när man - som jag - dessutom dras med jetlag (av en tidsskillnad på drygt 5 timmar) och en lite stökig mage - så är det ganska tröttande att ta plats i vardagen igen. Var var jag nu igen? Vart var jag på väg?
Någonstans bland rödklädda munkar, gatubarn, evinnerliga stentrappor upp och ner, rinnande svett, vindlande stigar på bergskammar, fantastiska rhododendronträd, reinkarnerade lamor och vita schalar så försvann yrkeslivets och vardagens små problem upp i rök. När man inte längre orkar titta på utsikten, utan bara på var någonstans framförvarande vandrare sätter fötterna, så klarar inte skallen några längre resonemang om livet, kärleken och döden.

Resedagbok från resan kommer jag att lägga upp under fliken Annapurna Trekking, tillsammans med annan information om Nepal.

Tolerance & Happiness

Han har sagt många bra och tänkvärda saker, den där Dalai Lama.
De riktigt bra sakerna är så självklara när man hör dem, men man behöver också höra dem då och då för att påminnas om hur självklara de är.

In the practice of tolerance, one's enemy is the best teacher.

If you want others to be happy, practice compassion.

If you want to be happy, practice compassion.

Alla drömmar i en lång lista

Allt man vill, fantiserar om, kan tänka sig eller bara funderat på nån enstaka gång. Som en brainstorming-övning med sig själv. Blandaren-style, dvs inget är för dåligt, galet eller världsfrånvänt. Allt ska med i maxlistan. Skit samma om det är möjligt eller inte. Om det inte är möjligt idag så kanske det är möjligt imorgon eller om ett år. Eller om fem år. Världsliga ting som ekonomiska begränsningar, till synes olösliga praktikaliteter eller brist på självförtroende göre sig icke besvär med att närvara.
För att förstå vart man ska måste man ju ibland fundera på vad det är man faktiskt vill. Vad man drömmer om. Om man vill tusen saker, so be it. Visualisera. Konkretisera. Agera. Utan handling ingen förvandling.

Här är ett utsnitt ur min lista (som är mycket lång):

• Gå en pilgrimsvandring
• Jobba som volontär
• Ha får
• Bo på landet
• Lägga in värmeslingor i golvet i tvättstugan
• Byta hus i två månader med någon i Australien eller Sydamerika
• Ha gårdsloppis (typ allehanda skänkes mot avhämtning, alternativt allting säljes för 5 kr styck)
• Göra mig av med möbler som jag inte tycker om
• Bygga en grovingång
• Fixa maskerad för barn och vuxna
• Hyra ett hus vid havet
• Börja med yoga (gjort)
• Skriva mer (gör)