En ny fas

Jag tror att jag kommit in i en ny fas. Tror säger jag. Bäst att behålla både livremmen och hängslena så länge, eller en liknelse som ligger närmare mig själv (som inte sett röken av några hängslen på några decennier) ta med mig både näsdukar och våtservetter och lite ihopvikt hushållspapper ifall att.

När förändringens vind börjar blåsa, så kommer saker till en på ett märkligt sätt. Vissa saker som skavt får en självklar lösning. Så självklar ibland att man undrar varför man inte tänkt på det förut. Jag känner att det är lite som ett plåster, som jag börjat dra av. I början gör det lite ont, man försöker göra det så försiktigt man kan, men sen inser man att man måste ta i, så då rycker man till och det flyger av. Och under finns en läkt yta, och man är... fri?

Jo, så känner jag. Jag är fri. Visst, det har jag väl alltid varit. Det är väl de flesta. 

Men jag har frigjort mig från det som varit, och för mig personligen så är det stort. Jag känner mig faktiskt lite nytänd. Heureka!

Jag har anmält mig till en kurs som jag velat gå länge, som jag tror kommer att ge mig mycket, både för kroppen och själen. Det kom jag på när jag låg i badkaret på Scandic hotel i Berlin i somras, jag minns t o m det exakta datumet. Jag tänkte: varför vänta? Just do it.

Igår fick jag ett erbjudande som jag ska ägna en del tankekraft, men som redan gjort mig kvillrande glad.

Om man ska prata om tecken, slumpernas sammanlagda vägvisare, eller om det är min egen inre röst jag hör, så kan jag säga att jag orkar lyssna nu. Jag har en spännande resa framför mig  :)